Jag är bakis. Men inte på det sätt jag brukar vara bakis på, utan jag är bakfettad.
Man kan helt enkelt säga att det blev lite för mycket av det goda igår. Lite för mycket chips.
Jag känner hur fettet ligger och gnager på samma sätt som vinet brukar göra. Men skilldnaden just nu är att min bakis ångest sträcker sig långt utöver mina fördärvade tankar.
Ja, just nu har jag inte bara ett fettigt chipslager i min hjärna som gör att den blir extra trögtänkande utan även ett fettlager i ansiktet(vilket mitt redan rödlysande ansikte inte uppskttar) och på röven.
Slutsatsen jag drar av dethär är den att jag mår fan så mycket bättre när jag har krökat för då har jag i alla fall dragit på mej lite roliga minnen på kuppen.
För den ända som kommer att minnas den där chipspåsen, är min röv. Och det kommer jag få sota för i framtiden.

(I love you, min trogne vapendragare. Även om du gör min hud och min röv fet!!!!)
No comments:
Post a Comment